16 September

Jag har hunnit tillbringa tre veckor här i Värmland, och jag trivs så bra med att äntligen få göra någonting jag brinner för. Men det är inte bara en dans på rosor ska ni veta, inte alls. Jag vet inte om jag hade trott det innan jag kom hit heller men jag har verkligen fått det bevisat för mig. I vissa ämnen känner jag att jag tagit mig på tok för mycket vatten över huvudet. Ensembleledningen är till exempel en ren plåga att gå till, eftersom att läraren utgår från att jag redan kan så mycket. Saker jag aldrig tidigare har hört talas om. Redan vid vår andra lektion fick vi stå och dirigera en hel kör. Det trots att jag dagen innan knappt visste vad en dirigent var, såg det mest som ett viftande, eller något i den stilen iallafall. Vilket jag måste tillägga att det inte alls är.
    Även om ensembleledningen är fruktansvärd är det ändå där som jag lär mig mest. Så ibland kan det kanske vara bra att göra något man egentligen inte klarar av.  Särskilt när man har samma dåliga självdiciplin som jag.